bitcomplex.se

Jag har spenderat merparten av mitt liv i skolan. Närmare bestämt har jag:

• Spenderat 9 år i grundskolan
• Spenderat 6 år(!) på gymnasiet. Först två år på Estetiska Programmet (inriktning musik) innan jag insåg mitt misstag och började om på nytt med 3 år på Medieprogrammet (inriktning grafisk form/textproduktion). Sist men inte minst så ägnade jag ett år till att läsa Tekniskt Basår via Högskolan i Halmstad/Komvux i Ängelholm.
• Läst fristående programmeringskurser genom Arbetsförmedlingens IT-Skåneprojekt i 2½ år.
• Läst 4 terminer Datavetenskap via Lunds Universitet

Intresset för programmering – i generellt ordalag – väcktes när jag började på gymnasiet, men trots flera kurser, flera programmeringsspråk, flertalet egna små programmeringsprojekt (mestadels mer eller mindre avancerade hemsidor) och sammanlagt 6-9 års programmeringsinriktade studier var det först när jag började arbeta som webbprogrammerare på Plucera AB som jag kände att jag började utvecklas som… tja… utvecklare på riktigt.

Har under de senaste åren insett att arbetslivet och den erfarenhet det ger är värt betydligt mer än akademisk kunskap. Så mycket att jag så sent som för några månader sedan funderade på om studier – inom skolväsendet – över huvud taget är något värt. Kanske att det efter en normal gymnasiegång (det vill säga 3 år, inte 6) borde vara slutstuderat.

Men man ändrar sig snabbt. Började under våren i år känna att jag stagnerat lite i mitt inhämtande av kunskap. Mina arbetsuppgifter öppnar inte längre någon möjlighet till vidareutveckling. Visst jag lär mig något nytt varje dag, men numera är det som att lära sig grammatik när det jag vill – och behöver – lära mig är att läsa, tala och förstå. Istället för att acceptera fakta och, utan att fråga, rätta mig efter de regler och lagar som är dikterade för mig så vill jag veta varför och hur – inte därför och så.

Så börjar man fundera, och inser att man visst lärde sig mycket under åren inom skolan. Det finns i stort sett inget jag lärt mig som jag har direkt praktiskt nytta av i mitt arbete som webbutvecklare på Kodstationen, men det finns så mycket runt omkring som man faktiskt lärde sig som man utan att tänka applicerar på sitt jobb. Framför allt själva tänket. Hur man löser problem. Varför man ska tänka efter före. Hur tekniken jag sysslar med fungerar generellt sett – utan att ta hänsyn till ett specifikt programmeringsspråk eller en viss mjukvara eller ett visst bakomliggande system.

Så sprang jag på den här diskussionen på bloggy två dagar innan anmälan till högskolestudier höstterminen -09 gick ut. Sagt och gjort, nu är det dags igen. Förhoppningsvis ska jag få mitt utbildnings- och utvecklings behov mättat då jag precis tackat ja till Utveckling av eTjänster (distansprogram, 50%-studietakt via Högskolan Dalarna) samt distanskursen Kravspecifikation och upphandling av IT-system, 7,5 hp Södertörns Högskola.

Om det nu blir som jag vill, att jag kommer att ha tid och ork med både familj, jobb, hus och utbildning (skrev det där i given prioritetsordning, så om nått ska bort så är det studierna) kommer jag passa på att utvärdera kurserna här i bloggen allt eftersom jag avverkar dem.

Hoppas att någon mer än jag kommer att tycka att det är intressant…

Andra inlägg som kanske kan vara intressanta

• Det kom ett paket från .SE på posten idag2010-10-06
• Mellan då och nu – Del 1 (Mestadels då och tidigare)2010-09-01
• Om Bobo2010-08-23
• Note to self2009-07-24